Nyheter
Sojabönor – en mångfacetterad råvara med flera användningsområden

De amerikanska bönderna står för en större produktion av sojabönor än något annat land i världen, 32 procent av den globala produktionen kom från USA 2009. Totalt sett genererar dessa fält en avkastning om 2.585 miljoner bushels varje år.
Jordbrukare i resten av världen håller emellertid på att öka sin produktion som en följd av ökade priser på sojaböner på råvarumarknaderna. 1980 producerade USA 60 procent av all världens sojabönor, en siffra som 2005 endast var 39 procent och sedan föll ytterligare, till 32 procent 2009. Som synes ovan sjunker de amerikanska böndernas andel på marknaden kontinuerligt.
Trots ett ökat globalt utbud i världen, ökade priset på sojabönor med mer än 80 % under 2008 på grund av att sojaolja används i biodiesel och som foder i fiskodlingar. En annan faktor som gjort att priset på sojabönor stiger är Kinas urbanisering där befolkningen i de kinesiska städerna köper stora mängder tofu och andra sojaprodukter. Sojabönor kan för vissa slutkonsumenter, bland annat företag verksamma inom biobränslen och livsmedelsindustrin, utgöra ett substitut till majs.
Sojabönor, sojamjöl och sojaolja
Till skillnad från andra råvaror kan derivatkomponenter av sojabönor också köpas och säljas av hedgers och spekulanter på terminsmarknaden. Dessa derivat från sojabönsprodukter är till exempel sojamjöl, sojabönskross, foder med sojabönsbas och sojaolja.
Sojabönor kan bearbetas till sojamjöl eller sojaprotein, men används i allmänhet som djurfoder. Sojabönsolja används som matolja för matlagning och salladsdressing, liksom en del smörsubstitut såsom margarin.
Priserna för dessa båda derivatråvaror, som uppstår efter behandling av sojabönor, är i allmänhet starkt korrelerade med varandra och priset på den underliggande råvaran. Observera att eftersom bearbetning av sojabönor leder till produktion av både sojamjöl och sojaolja, kommer det totala utbudet av dessa produkter alltid att förbli konstanta i förhållande till andra.
Observera också att en konsument av en av dessa derivatprodukter kan förvärva mjöl eller olja genom att köpa hela sojabönor och bearbeta dem själv, kommer alltså en ökad efterfrågan på en avledning korrelerar nödvändigtvis inte med en ökning av efterfrågan på den underliggande bönor.
Vilka företag gynnas av högre priser på sojabönor?
Bunge (BG) har en stor del av sin verksamhet i Sydamerika, och är Brasiliens främsta leverantör av gödningsmedel. Bolaget har upprättat utmärkta distributionsnät mellan Nord- och Sydamerika. Då priserna på sojabönor höjs kommer de sydamerikanska jordbrukarna konvertera allt mer improduktiv mark till sojabönsfält. Tyvärr kommer en del regnskogar att omvandlas till åkermark i denna process.
Då den nordamerikanska produktionen av majs för produktion av etanol numera omfattar en så pass stor del av den tillgängliga åkermarken, kommer de sydamerikanska länderna att kunna öka sin andel av marknaden för sojabönor kraftigt. De sydamerikanska fälten kan ge upp till tre skördar per år att jämföra med en i Nordamerika. En ökad sydamerikansk produktion skulle kräva mer gödsel och utrustning, något som som Bunge (BG) är i en utmärkt position för att erbjuda.
Valmont Industries (VMI) och andra leverantörer jordbruksprodukter gynnas av den ökade sojabönsproduktionen som uppkommer på grund av en prishöjning. Valmont tillhandahåller bevattningsutrustning och säljer den internationellt. De är väl rustade för att hantera den sydamerikanska marknaden genom sin 70%-ägarandel i Valmont Services Irrigacao Ltd, en stor brasiliansk tillverkare av mekaniserad bevattningsutrustning.
Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Bunge (BG) odlar och säljer sojabönor. Dessa företag gynnas av högre priser. Det kan vara bra att notera att de flesta sojabönsproducerande företagen inte är noterade på de amerikanska börserna.
Trots sin dominans på marknaden för sojabönor är både Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Bunge (BG) mindre sojabönder än vad de är sojabönsprocessorer. Högre priser har därmed en tvetydig nettoeffekt på dessa företag, eftersom de fortfarande måste köpa sojabönor för att komplettera sin egen produktion.
Högre priser på sojabönor kommer att öka efterfrågan på sojafrön eftersom det blir mer lönsamt att så dem. Monsanto Company (MON) har tagit fram genetiskt behandlade fröer, och säljer dem i lösvikt till jordbrukarna. De skapar också speciella bekämpningsmedel för att öka avkastningen. När fler sojabönor sås kommer mer av Monsantos produkter att köpas.
Vilka företag förlorar på högre priser på sojabönor?
Del Monte Foods Company (DLM) har mycket att förlora på högre priser på sojabönor eftersom detta företag använder både sojaolja och -mjöl i sin mat, och till djurfoder.
Del Monte försöker mildra denna effekt genom att hantera en portfölj av terminskontrakt och optioner. Prishöjningar ökar värdet av dessa terminskontrakt, och därmed möter bolaget de ökade produktionskostnaderna.
ConAgra Foods (CAG) använder liknande risksäkringsstrategier på grund av dess känslighet för råvarupriserna. Detta företag tillverkar tofu och edamame, som är direkt beroende av, och helt gjorda av sojabönor.
Dessutom kan sojaprotein finnas i en mängd livsmedel i form av TVP (Textur vegetabiliskt protein) där det fungerar som en vegetarisk ersättning för kött. Många typer av godis, delvis förbehandlade och frysta livsmedel använder hydrerad sojaolja istället för fett.
Företag inom köttindustrin som Pilgrim’s Pride (PPC), Tyson Foods (TSN) och andra stora köttproducenter måste betala mer för både majs och sojabönor när priserna stiger.
Boskapsproducenterna förbrukar 47 % av all den soja och 60 % av den majs som produceras i USA. Olika jordbrukare använder sig av olika fodersammansättningar beroende på önskat resultat, och få företag redovisar sina exakta foderblandningar.
Däremot kan det antas att sojaprodukter omfattar minst 40 % av kalorierna i kosten hos amerikanska kor, grisar och höns. Sojabönor blandade med majs tenderar att ge det bästa resultatet. Majs och sojamjöl är stora produktionskostnader inom fjäderfänäringen, vilket motsvarar ungefär 41 % av kostnaden för uppfödandet av en kyckling under räkenskapsåret 2007. När sojabönspriserna höjs, blir kycklingar dyrare att producera och det är inte alla kostnader som kan föras vidare till konsumenten utan att sänka antalet sålda kycklingar. Stigande råvarupriser är en stor påfrestning för företag som arbetar inom uppfödning och slakterinäringen.
Det finns få noterade företag i USA som är starkt engagerade i fiskerifarmer, de flesta är privatägda. I Norge finns det däremot ett antal företag som arbetar på denna marknad. Ett amerikanskt undantag är HQ Sustainable Maritime Industries (HQS). Företaget använder 100.000 ton fiskfoder varje år, bestående av blandningar av majs och sojabönor. Fisk behöver mer protein och fett än kolhydrater i sin kost, vilket gör sojabönor idealiska för denna industri. Om priset på sojabönor stiger, kommer fiskfarmarna att förlora vissa kostnadsfördelar.
Företag som producerar biodiesel kommer att mötas av ökade kostnader om priset på sojabönor stiger. Börsnoterade företag som är aktiva inom biodiesel inkluderar Archer-Daniels-Midland Company (ADM), Bunge (BG), BP (BP), ConAgra Foods (CAG) och ChevronTexaco (CVX). Ett stigande pris på denna råvara kan således komma att minska forskningen och sakta ned utvecklingen av biobränslen.
Global produktion av sojabönor 2005
Producentländer av sojabönor 2007
Nedanstående tabell illustrerar världsproduktionen av sojabönor 2007, fördelat på olika länder.
Vad påverkar priset på sojabönor?
Priset på sojabönor har nästan fördubblats under 2008, dels på grund av lägre produktion och dels på grund av den ökade efterfrågan av sojabönor.
Under 2008 gjorde den ökade efterfrågan på etanol och stigande priser på majs att många bönder valde att lägga om produktionen på sina fält till majs. Det är annars vanligt att dessa jordbrukare bedriver växelbruk, och använder hälften av sina tillgängliga fält till majs och den andra halvan för att odla sojabönor.
Genom lagen om tillgång och efterfrågan innebär färre sojabönor högre priser. Sommaren 2008 märktes emellertid återigen en ökad produktion av sojabönor, för att kompensera för tidigare utbudsminskningar.
Nedan finns några faktorer som påverkar utbud och efterfrågan på sojabönor:
Sojabönsrost
Den nuvarande bristen på sojabönor har blivit värre som en följd av att amerikanska jordbrukare har drabbats av spridningen av sojabönsrost. Denna agrara sjukdom har hittills upptäckts i femton amerikanska stater och över hela Sydamerika. Sojabönsrost är en vindburen svampsjukdom som angriper både sojabönor och andra växter.
Det finns en mängd forskning som syftar till att behandla sojabönsrost, men ingen definitiv lösning finns. Under odlingssäsongen 2003 upptäcktes sjukdomen i de flesta av de regioner där det odlades sojabönor i Brasilien. Med en konservativ avkastningsberäkning gav sjukdomen en minskning av skörden på uppskattningsvis av 2,2 miljoner kubikton, eller cirka 5 % av den årliga produktionen.
Biodiesel
Sojabönor behandlas av företag som Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Cargill, som använder maskiner för att separera sojabönornas proteiner från deras oljor. Dessa oljor kan användas vid matlagning och för produktion av biodiesel. De stigande bensinpriserna har gjort biodiesel till ett betydligt mer attraktivt alternativ och därigenom ökat intresset för sojabönor. Eftersom tunga maskiner används i sojaskörd, leder högre bensinpriser till att sojabönor blir dyrare att producera, vilket pressar upp produktionspriserna.
Soja som foder
När oljan har utvunnits ur sojabönorna kan dess protein användas för att berika djurfoder.
På grund av dess höga proteinhalt, använder den blomstrande fiskeindustrin sojabaserade produkter för att replikera kött som många fiskar är vana att äta. Fiskfarmerna använde en gång i tiden fiskmjöl, vilket är mycket dyrare än sojamjöl, även efter med den senaste tidens prisutveckling.
Industriell användning
Vetenskapliga studier av soja har nu gjort dess användningsområde väldigt brett. Sojaprodukter är den viktigaste ingrediensen i många typer av spånskivor, laminerad plywood, kommersiella mattor, bilklädslar, ren förbränningsenergi till dieselmotorer, miljövänliga lösningsmedel, industriella smörjmedel, rengöringsmedel, målarfärg, giftfria kritor, ljus, bläckpatroner med hög kvalitet, smörjmedel, hydrauliska vätskor och cellplaster.
I oktober 2007 använde bilproducenten Ford sojaskum i sin nya Ford Mustang.
Soja kan i många fall användas som ett substitut för petroleum och dessutom till ett lägre pris. I takt med att vetenskapen utvecklas kommer fler nya användningsområden för sojabönor att upptäckas, något som kommer att leda till prishöjningar tillsammans med en ökad efterfrågan. En ökad sojaproduktion kan komma att minska effekterna av prisökningen.
Produktion
Miljontals liter sojabaserad biodiesel produceras redan idag i USA varje dag och bränslet används i fler än 200 av den amerikanska flottans fartyg. Sojabaserad biodiesel är något mindre kraftfull än petroleumdiesel, men brinner mycket renare med mycket högre lubrikation. Det betyder minskade utgifter för motorunderhåll och mindre föroreningar. Biodiesel är betydligt mer kraftfull än etanol, vilket ger 120.000 BTU per gallon jämfört med etanolens 80.000 BTU. Eftersom biodiesel har högre energiinnehåll, och lämpligast produceras av sojabönor kommer sojabönor att öka i betydelse då efterfrågan blir allt större.
Allmänhetens uppfattning
Även om användningen av biobränslen som etanol och biodiesel har sina fördelar, särskilt när de blandas med vanlig diesel, vilket ger en förbättrad lubrikation, är det kontroversiellt att använda majs och sojabönor till energi när det till och från pratas om en global livsmedelskris.
Då ett växande antal länder närmar sig randen av livsmedelsbrist, kommer utvecklingen av biodrivmedel ställas inför ett större moraliskt motstånd. Lagstiftning eller internationella påtryckningar om att begränsa utvecklingen av biodrivmedel kan komma att sänka priset på sojabönor, eftersom de skulle vara mindre värdefullt som mat än som ett potentiellt lönsamt substitut till bensin.
Potentiella hälsorisker
Utöver den moraliska frågan, visar många vetenskapliga rapporter att soja faktiskt inte är tjänligt som livsmedel. Ansedda studier har visat att sojabaserade produkter är mycket farliga för barns hälsa på grund av stora mängder av det kvinnliga könshormonet östrogen.
Soja innehåller också betydande mängder av genistein och daidzein, som är kända för att orsaka genetiska skador och cancer. Soja får ofta skulden för den ökade förekomsten av bröstcancer och andra hälsorisker.
Soja innehåller även ett ”anti-näringsämne”, fytinsyra, som blockerar intaget av viktiga vitaminer och mineraler, trypsinhämmare, giftiga lysinoalanin och cancerframkallande nitrosaminer. Dessa förmodade hälsorisker har ifrågasatts av sojaproducenter, men har lett till ytterligare undersökningar av FDA liksom den tyska regeringen. Om soja visar sig vara farligt att äta, kommer priserna att sjunka avsevärt. Det växande antalet industriella tillämpningarna för sojabönan kan komma att fungera som en kudde för detta eventuella prisfall.
Handel i sojabönor
I dag finns det en rad olika produkter som har sitt ursprung i sojabönor som handlas internationellt på de olika råvarubörserna. Det finns till exempel mini-kontrakt, som omfattar 1.000 bushels, istället för 5,000 som är den ordinarie omfattningen, sydamerikanska sojabönsterminer, terminskontrakt på krossade sojabönor, sojabönsfutures, terminskontrakt på sojafoder och -olja. Vi har emellertid valt att endast beskriva handeln i det vanligaste kontraktet – futures på sojabönor.
Sojabönor handlas bland annat på Chicago Board of Trade, CBOT, under kortnamnet S, och prissätts i cent per bushel. I det elektroniska handelssystemet används symbolen ZS.
Leveransdatum
Sojaböns futures går till leverans varje år i januari, mars, maj, juli, augusti, september och november.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern SF2 avser leverans av sojabönor i januari 2012.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
På Chicago Board of Trade (CBOT) avser ett futureskontrakt på sojabönor 5.000 bushels. Minikontrakten som handlas separat avser 1.000 bushels.
Daglig prisavvikelse
0,70 USD per bushel, som kan utökas till 1,05 USD och 1,60 USD per bushel om marknaden stänger på endera köp- eller säljkursen. Från och med den handelsdagen i leveransmånaden finns det inga gränser för prisavvikelser.
Sista handelsdagen
Handeln i sojabönor vid Chicago Board of Trade avslutas handelsdagen som föregår den 15 kalenderdagen i leveransmånaden
Leveranskvalité
Accepterad leveranskvalité för sojabönsterminer på Chicago Board of Trade är: #2 Yellow till kontraktspris, #1 Yellow med ett premium om 6 cent/bushel, #3 Yellow med en rabatt om 6 cent/bushel.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys3 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Analys4 veckor sedan
Whipping quota cheaters into line is still the most likely explanation
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor